Nr 7: MFM poesi, del I

Klockor | Lampor | Presenter
Sängkläder | Lampor | Sängar(?) | Köksartiklar
Blommor | Hushållsmaskiner | Klockor | Gosedjur(?)

Signaturen MFM Trading har känsla för poesi, och en sällsynt förmåga att placera orden i arkitekturen. Tittar man en våning upp på kvarteret Kampens fasad kan man få sig en stenhård vardagshaiku med visuella kvaliteter. Fasaden har betongstommen stramt redovisad som grå liggande och stående linjer och i varje ruta ryms ett parti med fyra fönster. På glasen svävar MalmöFF-blåa ord framför neddragna persienner. Det är ett ord per fönster och varje ord är illustrerat med en ikonliknande bild. Står det ”Lampor” så nog fan är där en bild på en lampa. Står det ”Klockor” så finns en bild på… just det, en klocka. Det är rakt och korrekt och vackert i sin banala pekboksaktiga enkelhet, och det får mig att tänka på den tjeckiske illustratören Josef Lada (Den tappre soldaten Svejk bland annat). Men så svävar det iväg i något mer svårillustrerat ord, och det är då det blir intressant. ”Presenter”, vad är det egentligen? Hur illustrerar man det? Jo, med något som liknar en kanna eller en pokal. ”Sängkläder”, där stannar jag till och tittar och kisar. Vad är det de har ritat där? En mössa? ”Köksartiklar” illustreras med en skabbig kastrull, helt rimligt. Men ”Hushållsmaskiner”, är det en soppslev, eller?
Några fönster har text på arabiska. Tyvärr kan jag inte läsa det, men här ger bilderna delvis vägledning. En säng. En nalle? Whut? Här tappar jag tråden, och det blir precis så där skönt obegripligt som riktigt bra poesi skall vara.