Hundbajs på trottoaren är äckligt. Men hundarna bryr sig inte, så därför åligger det hundägarna att plocka upp efter sina sällskapsdjur. För ändamålet finns uppsatt särskilda hundbajs-tunnor (som är tänkta att användas i kombination med särkilda hundbajs-påsar). Skratta inte, det är inte roligt på något sätt. Möjligen lite bisarrt när man tänker på det, men knappast roligt. Inte ens barn fnissar åt det.
Ett par välplacerade prickar med en spritpenna kan däremot förändra allt. Som icke hundägare tar jag normalt ingen notis om tunnorna, men just den här kunde jag bara inte gå förbi utan att känna mig som visans Lille Knut (han som skrattar ut bara när nån säger kiss och bajs).
Det ligger så mycket upplysning i de där fyra prickarna. Tänk att någon har känt sig nödgad att rita dit det som så oförklarligt utelämnats; själva bajset. Denna någon måste ha trampat i hundskit, för bara då blir man såhär förbannad och handgriplig.
4 kommentarer
Första gången jag såg en sån där tunna fattade jag inte riktigt vad bilden skulle föreställa. Jag tyckte det såg ut som att människofiguren håller på att ta upp en flaska ut en papperspåse. Sen fattade jag att han använder en liten skyffel till att ta upp hundbajset. Avancerat!
Det ser ut som mannen missar projektilerna! Egendomligt.
Jag har nästan exakt samma bild – nästan dog i skratt när jag såg den där tunnan!
Väldigt festligt. Jag undrar lite över granen på balkongen. Är den kvar?