Jodå. Det lönar sig att stå och vänta på en balkong, om man är gran. Rätt vad det är så dyker den stora kärleken upp. Det tog ett helt år av ensamhet, men nu har vår favoritgran fått stiligt sällskap. Snart växer det väl en hel skog där på hörnbalkongen.
Senaste kommentarerna
- Arbetarbroder om Avslutning: The Street Blog of Norra Grängesbergsgatan
- Malte Lewan om Avslutning: The Street Blog of Norra Grängesbergsgatan
- www.ngbg.se om Avslutning: The Street Blog of Norra Grängesbergsgatan
- Rolfs Royce om Lackeringen skadad?
- Cartman om Avslutning: The Street Blog of Norra Grängesbergsgatan

7 kommentarer
Fantastiskt roligt!
Magiskt!
jag vill också va gran. ett år är ju ingenting att vänta.
Det är ju faktiskt helt fantastiskt! Hoppas att de fortsätter samla på sina fina granar.
Så fint.
Snart blir det måhända smågranar…
Jo, men först blir det kottar.