
En farsot sprider sig bland stans små matbutiker. Farsoten stavas Välfyllda Baguetter. Ursäkta, men vad är detta för något? Vad då välfyllda? ”Nä nu skulle det smaka bra med en VÄLFYLLD baguette”, är det så man skall säga? Va? Hursomhelst, dessa välfyllda baguetters förekomst annonseras på ett sätt som gör mig… ledsen. Stora illgula plakat är textade av en hand som gått Skylttextningskursen 2.0, och det är samma hand från Fosie till Möllan. Detta får stans charmigt slitna kvartersbutiker att se ut som en del av Ica Maxi. Och i värsta fall tränger de förfärliga homogeniserande skyltarna bort butikernas egna själfulla handtextade anslag.
GB-gubben syns överallt, Aftonbladets logga syns överallt, men det är inte samma sak. De köper upp sina ytor. Det är något just med att baguettskyltarna är handtextade som gör alltihop så skumt. Som får det att se ut som att alla vaknat upp en dag med samma handstil. De välfyllda baguetterna må vara sprängfyllda och goda, men de är definitivt tråkighetens nya budbärare.
Jag undrar hur det hela har gått till. Det måste vara välorganiserat, kanske såhär: Tidigt på morgonen stannar den välfyllda baguettbilen till utanför, säg Malaga Livs på Ystadvägen. Ut hoppar en man med en välfylld låda med dito baguetter. Han säger till den spake affärsinnehavaren som varit uppe hela natten och övat textning enligt kursboken: ”Nå, få se nu vad du kan. Skriv ´Välfyllda baguetter 28:-´ så som jag har lärt dig. Rätt ska det vara, annars får du inga mackor att sälja”. Affärsinnehavaren svettas och skriver. Plakatet godkänns och han kan pusta ut. Ännu en dag har han tillstånd att sälja lunchbaguetter i sin butik – en butik som utan att han förstått det har förvandlats till ett franchise-kontrakt.
Först ut med en sån här baguetteskylt på NGBG är Duva Livs. Grattis. Tjugoåtta kronor är priset för en baguette. Men då skall man veta att den är välfylld. En promenad genom stan avslöjar att prissättningen på välfyllda baguetter är förvånansvärt fri. Och det blir lustigt nog billigare ju närmare Möllan man kommer. Vem kunde tro det?


10 kommentarer
Frågan är ju då om baguetten på Möllevången är lika välfylld som de dyrare? Allt är ju relativt, ja till och med begreppet ‘välfylld’.
Tack för ett underbart välfyllt inlägg!!
Intressant studie!
Instämmer i att det hade varit charmigt med variation som i form av särskrivningar, felstavningar, syftningsfel mm, så som man är van att se Norra Grängesbergsgatan.
Håller gatan på att tappa sin identitet?
Noterar att tidsangivelsen på bloggen är svensk vintertid vid kommentar
Charmigt, ligger Norra Grängesbergsgatan i en annan tidszon (alt klimatzon)?
klockan är 08.02
Skrämmande. På riktigt. Verkligen olustigt. Är övriga skyltar i respektive butik som vanligt? spretigt charmiga och lite felstavade? Isåfall ännu läskigare.
För att få visshet behövs en baguettegranskning! Är det likadana smörgåsar som säljs är vi kanske till och med en ny maffia på spåren. I morgon vill jag som befinner mig på tok för långt bort (i Hammarbyhöjden utanför Stockholm) så gärna se en uppföljning här i din välfyllda blogg.
Mkt intressant! Någon annan som lagt märke till hur mycket skylten vid Karlskronaplan skiljer sig från de övriga? Jag får en känsla att det finns ett större djup i den här storyn än vad som först framgår…
Det är givetvis en enda firma som fixar dom där baguetterna OCH de handskrivna skyltarna över halva stan! Säljer du baguett, får du en skylt. Sen att det kostar olika har ju att göra med vilken deal butiken har med baguett-makaren.
Enkelt sa Bill.
Förr kunde man ibland se stavningen BAUGETTER på handtextade skyltar. Den eran verkar vara förbi.
Hade varit intressant om du hade kunnat få till en intervju med den ledande baguetteplakat-skrivaren också.